tisdag 2 augusti 2011

Deppigt

Jag har en depperiod just nu tydligen... Det mesta känns trist... Jag hatar att vagnsproblemet inte verkar lösa sig. Idag var jag tvungen att bära upp hela vagnen i lägenheten igen efter min och Es promenad. Och visst, det skulle jag väl kunna fixa, men kanske inte varje dag, och kanske inte i vinter när det är 15 minus alt spöregn. Och absolut inte med good old Brio battleship. Bugaboon är ju en enkel match, den vägar ju bara blygsamma 7 kg om jag inte minns fel. Men det största problemet är inte att vagnen är tung eller att det blir lite svettigt för mig. Det värsta är att jag måste lämna E ensam i lägenheten under den här tiden. Hon får ligga i spjälsängen under tiden, vilket inte känns helt ok. Jag önskar att föreningen kunde bygga något slags cykelförråd ellet något liknande, där man även kunde förvara barnvagnar om man ville. Jag har insett att gamla lägenheten i Uppsala var värsta jackpoten när det gällde vagnsförvaring, eftersom vi kunde ha den inomhus i vårt förråd och sedan bara rulla ut den genom en dörr. Då tyckte jag det var jobbigt, men det är absolut ingenting jämfört med det här. Det bär mig verkligen emot att gå ut just nu, jag orkar liksom inte hålla på och mecka med vagnsbärande upp och ner och lämna E ensam alt ta henne i selen.

Det kanske inte verkar så jobbigt, men just den här lilla detaljen med vagnsförvaring är en stor del av min vardag, eftersom jag blir så låst. Okej om vi var två, men jag är bara jag, och jag är varken så särskilt stark eller har så bra kondition såhär post graviditet. Nu vill jag inte höra några positiva kommentarer om att jag ju blir stark när jag får bära vagnen och E hit och dit. Man ska inte behöva vara tyngdlyftare för att kunna köra sin barnvagn! Och hör sen...

Jag blir så trött... Önskar jag kunde sluta älta saker, men det går inte.

Jag är ganska less på mitt mammaliv just nu också. När E bestämmer sig för att vägra sova middag, och jag inte får min dyrbara egentid, blir jag helt förstörd och orkar liksom inte vara glad mamma längre utan blir arg och sur.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar